Inspirerat och taget från METTA SUTTA, en av texterna i Dhammapada och från Crystal Mirror IV, Opening to Dharma av Tarthang Tulku, översatt av Viryabodhi.
Dhammapada är en av de viktigaste textsamlingarna i Palikanon. Pali är ett fornindiskt språk. Metta = kärleksfull vänlighet (allomfattande och ovillkorlig). Sutta = berättelse/text. Dharma = lära/sanning. För en längre version av Metta Sutta se under Buddhism.
Lika starkt som en moder, som kanske riskerar sitt liv,
håller av sitt barn, sitt enda barn, utveckla en obegränsad
omsorg inför alla varelser. Utveckla metta till alla i hela världen, oberoende av åsikter, värderingar, gärningar, ursprung eller religion.
Metta är som solen och solstrålar, alla och överallt, får ljuset och värmen, oberoende vem man är, vad man tycker eller vad man har gjort. I hjärtat finns det värme och medkänsla som metta fritt uppstår ifrån. Om vi tar vara på den och denna kunskap, detta ljus, utsträcker vi metta till andra.
Just nu, i denna stund, har vi redan en stor möjlighet. Använd vad du än har och är, vad som än händer, upp eller ned, använd tillfället till att lära dig av denna upplevelse, och bli mer medveten. Då kommer du oupphörligen att bli alltmer öppen inför att uppskatta allt det du redan har.
. Hem . Buddhism . De fyra ädla sanningarna
VITARKA MUDRA
Image © 2003 Portraits of the Masters, Serindia Publications Inc
DE FYRA ÄDLA SANNINGARNA
1. Livet innehåller lidande/otillfredsställelse (dukkha).
Lidandet är en ofrånkomlig del av livet. Lidandet är verkligt, hjärtskärande, har ingen mening, finns överallt och har funnits i alla tider.
2. Det finns en orsak till lidandet/otillfredsställelsen; begär och livstörst. Vi ser att lidande inte kommer från ingenstans. Lidandets orsaker står därför att finna på många nivåer; i vårt individuella begär, illvilja och i ett sinne som inte ser klart. Vår bristande förmåga att kommunicera, i vårt ekonomiska systems institutionaliserade girighet och hur konflikterna mellan länder påverkar människor.
3. När begäret och livstörsten upphör, upphör också lidandet/otillfredsställelsen. Thich Nhat Hanh: ”Precis som frånvaron av mörker betyder ljus, är frånvaron av lidande det samma som välmående.” Och precis som lidandet har sina orsaker, har också icke lidande sina. Hur vi lever, arbetar, umgås, äter och vilar – allt är avgörande för hur vi mår och för hur vårt medvetande utvecklas.
4. Den fjärde ädla sanningen förklarar att det finns en väg som leder till frihet från begär och livstörst; den ädla åttafaldiga vägen. (se separat rubrik). 1
De fyra ädla sanningarna är en central lära inom buddhismen, kanske den första, som Buddha undervisade om. Han gick alltså till kärnan, till den otillfredsställelse som ligger i botten av våra liv och sedan visade Buddha på vägen ut ur denna, till frihet, till lycka och medkänsla. Men tyvärr har ofta denna glädje förlorats i stela uppräkningar, envisa missförstånd och felaktiga tolkningar. För några år sedan stod det i vår svenska Nationalencyklopedi om de ädla sanningarna och att ”allt är lidande”, då inser man hur långt missförstånden gått.
Dessa missförstånd och felaktiga tolkningar kommer av en snäv och bristande förståelse. För det första måste man se de fyra ädla sanningarna tillsammans, som en helhet. Den tredje sanningen säger ju uttryckligen att det finns ett tillstånd fullkomligt fritt från otillfredsställelse (upplysningen) och att det finns en väg dit, som alla kan färdas.
En annan anledning till missförstånden är att vi har så svårt att möta vår otillfredsställelse och vår otillräcklighet. Vår naturliga instinkt är att vända oss bort från det som är obehagligt och som vi upplever som hotande. Men när vi väl börjat möta otillfredsställelsen upplever vi istället en lättnad och befrielse, till och med en tillit. Det finns en lösning, som vi redan anar.
Det är ingen slump att de fyra ädla sanningarna ser ut som en läkardiagnos och kur. Från och med sin allra första predikan strävade Buddha efter att fastställa och föreslå lösningar på livets grundproblem: dukkha. Hans avsikter var terapeutiska och etiska. Han avstod från att lägga fram någon ny teologi eller något dogmsystem. Buddha avsåg med de fyra ädla sanningarna en beskrivning av sakernas tillstånd som de verkligen är, självklarheter som vi är oförmögna att se. Det var därför Buddha inte hade något behov att övertala folk, utan han talade om lidandet som ett universellt faktum, som alla som levde kunde känna igen sig i.
En grundläggande insikt i buddhismen är villkorlig samverkan eller samberoende uppkomst och de fyra ädla sanningarna bygger på denna princip. Detta innebär att allt som uppstår, gör det beroende av vissa villkor, ofta en mängd komplexa villkor. Då villkoren upphör eller helt enkelt inte finns där, då uppstår inte saken ifråga.
De fyra ädla sanningarna är förvisso en central lära i buddhismen, men den är långt ifrån den enda och inte heller det enda perspektivet på vägen som Buddha gav. För att förstå de fyra ädla sanningarna måste vi se dem i sitt rätta och större sammanhang. Det är så ofta som de ses isolerade och utan hänsyn till deras sanna anda – den smak av frihet och befrielse, som är varje människas arvedel, enligt Buddha. 2
1"En vägledning till Buddhismen" av Kulananda
2 www.viryabodhi.se
Jöran Briding 2010