Inspirerat och taget från METTA SUTTA, en av texterna i Dhammapada och från Crystal Mirror IV, Opening to Dharma av Tarthang Tulku, översatt av Viryabodhi.
Dhammapada är en av de viktigaste textsamlingarna i Palikanon. Pali är ett fornindiskt språk. Metta = kärleksfull vänlighet (allomfattande och ovillkorlig). Sutta = berättelse/text. Dharma = lära/sanning. För en längre version av Metta Sutta se under Buddhism.
Lika starkt som en moder, som kanske riskerar sitt liv,
håller av sitt barn, sitt enda barn, utveckla en obegränsad
omsorg inför alla varelser. Utveckla metta till alla i hela världen, oberoende av åsikter, värderingar, gärningar, ursprung eller religion.
Metta är som solen och solstrålar, alla och överallt, får ljuset och värmen, oberoende vem man är, vad man tycker eller vad man har gjort. I hjärtat finns det värme och medkänsla som metta fritt uppstår ifrån. Om vi tar vara på den och denna kunskap, detta ljus, utsträcker vi metta till andra.
Just nu, i denna stund, har vi redan en stor möjlighet. Använd vad du än har och är, vad som än händer, upp eller ned, använd tillfället till att lära dig av denna upplevelse, och bli mer medveten. Då kommer du oupphörligen att bli alltmer öppen inför att uppskatta allt det du redan har.
. Hem . Buddhism . Ratnasambhava
MANUSKRIPT TILL FÖREDRAG 12 MARS 2009 OM RATNASAMBHAVA
De fem buddhornas mandala
Vit (centralt) Vairochana (upplysaren)
Gul (guld) Ratnasambhava (den juvelfödde)
Röd Amithaba (oöndligt ljus)
Grön Amoghasiddhi (obehindrad framgång)
Mörkblå Akshobya (den orubblige)
RATNASAMBHAVA
"Consort" - Mamaki
"Mudra" (högsta givmildhet)
Gift (stolthet)
Element (jord)
Rike i livets hjul (det mänskliga)
Källor:
”De fem buddhornas mandala” av Vessantara, Free Buddhist Audio (föredrag av Sangharakshita och Ratnagosa), ”Åkallan av Ratnasambhava” av Saccanama samt material från Viryabodhi.
Som ni vet, ska jag berätta lite om Ratnasambhava och hans ”consort” (följeslagare): Mamaki.
Jag beundrar Barack Obama och hans eftersträvansvärda talekonst, vilket ni inte kommer att se prov på i kväll. Barack Obama har precis som Ratnasambhava förmågan att ge. Barack Obama ger hopp och framtidstro åt en stor del av världens befolkning och också förhoppningen att USA bl.a. står för etik och moral, vilket vi inte har sett mycket av under de senaste åtta åren.
Jag vill dela in min presentation i tre delar. Dels kommer jag att informera om ”De fem buddhornas mandala, Ratnasambhava och Mamaki samt symboler och dess betydelser, sedan kommer jag berätta lite om mina egna tankar och reflektioner, efter det skulle jag vilja höra om er egen respons gällande dana och skönhet och hur ni försöker omsätta metta i praktiken.
Min presentation kommer inte vara lika poetiskt och målande och kanske inte lika heltäckande som när Lennart pratade om Akshobya och Locana men jag hoppas ändå att jag får med det viktigaste.
MANDALA:
Ratnasambhava är en av de fem arketypiska buddhorna i ”De fem buddhornas mandala”, de andra är Vairochana, Amithaba, Amogasiddhi och Akshobya. En arketypisk bild utrycker mycket mer än ord och begrepp kan göra, en arketypisk bild engagerar hela vårt väsen – kropp, tal och sinne. I den buddhistiska mandalan finns det en harmonisk balans i de fyra buddhorna som omger den centrala buddhan, Vairochana. Vairochana representerar den fullständiga upplevelsen av upplysning medan de andra fyra buddhorna lyfter fram olika egenskaper hos upplysningen, som givmildhet, frid, kärlek i form av metta, frihet och energi men framförallt visdom och medkänsla.
RATNASAMBHAVA:
Ratnasambhava betyder ”den som tillverkar juveler eller den juvel födde” och han representerar skönhet och den gränslösa rikedomen som det upplysta sinnet har. Ratnasambhava kallas ibland för ”givandets Buddha”.
MAMAKI:
Mamaki identifierar sig med alla varelser. Hon bryr sig om alla, hennes kärlek kan liknas med den som en moder känner till sitt barn. Mamakis kärlek kan också liknas med en flod som svämmar över sina bräddar och når alla, överallt. Hennes kärlek är som metta, en kärleksfull vänlighet som är ovillkorlig och allomfattande.
SYMBOLER:
Symboler är mycket viktiga i alla religioner och även i buddhismen eftersom de talar till vårt väsen - de försöker omvandla oss. Symbolerna kommunicerar på ett språk som har kraften att väcka oss, på ett sätt som rationella argument inte kan göra.
Ratnasambhava avbildas gul eller i en färg likt milt solsken, hans gest eller mudra symboliserar gränslös givmildhet, hans gift är stolthet, hans element är jord och i Livets Hjul representerar Ratnasambhava det mänskliga.
BETYDELSER:
Färgen gul står för behärskning, avhållsamhet och närande.
Mudra: Ratnasambhavas högra hand vilar mot höger knä med handflatan utåt, i den högsta generositetens gest. Hans givmildhet är gränslös och vänstra handen brukar hålla i en önskeuppfyllande juvel. Den önskeuppfyllande ädelstenen är en symbol för Bodhichitta, den andliga kraften som gör att man önskar lindra alla varelser lidande - den medkänsla som får oss att sträva mot upplysning för alla varelsers skull.
När vi själva funnit den äkta önskeuppfyllande juvelen, upplevelsen av upplyst medkänsla, kommer man att känna sig helt tillfreds. Allt vi då vill göra är att dela med oss till andra av de gränslösa rikedomar vi funnit. Ratnasambhava förknippas ju med rikedomar och är generös utan åtskillnad. Han gör ingen skillnad på status, utan ger lika till alla. Alla varelser är lika värdefulla för honom.
Gift: Det sägs att den stora nackdelen med den mänskliga världen är stolthet. Stolthet är mänsklighetens ”gift”. Vår stolthet håller oss tillbaka, begränsar oss. Stolthet kan förlängas till att inkludera alla negativa jämförelser. Man kan inte säga att vi är bättre eller sämre än andra. Alla är vi unika. Vi är alla olika individer med unika kombinationer av goda eller dåliga kvaliteter.
Element: Ratnasambhava är också förknippad med jordelementet. (De andra är luft, vatten och eld) Oavsett vår sociala position, vår ras eller kön, till och med oavsett vilken livsform, kommer vi från samma jord. Med sin mudra eller gest av högsta givmildhet, strör Ratnasambhava värdefulla ting över alla varelser på jorden. Den här symboliken med rikedomar kan förstås på olika nivåer. På den mest grundläggande nivån vill en Buddha lindra människors lidande, även deras vardagliga lidande.
Livets Hjul: Ratnasambhava ser den gemensamma ”mänskligheten” hos alla varelser – att allt lever – och han bryr sig lika mycket om alla. I Livets Hjul återges livet på ett grafiskt sätt, hela den cykliska tillvaron. De här olika världarna som symboliskt avbildas kan tolkas som olika sinnestillstånd – som alla kan erfaras av människan.
NATURENS SKÖNHET:
Ratnasambhava uppmuntrar oss att odla en mer estetisk uppskattning av livet. Ett bra sätt att åstadkomma detta är att uppskatta naturens skönhet på något vis. Ett skäl till varför att människor slappnar av i en naturlig miljö, är att den inte stimulerar vår tendens till nyttotänkande. Man kan inte använda eller äga t.ex. en solnedgång eller en regnbåge.
Mina egna reflexioner till det som Ratnasambhava och Mamaki står för.
Jag tycker den högsta formen av kärlek och medkänsla är den som Mamaki visar. Mamakis kärlek är ju som metta, en kärleksfull vänlighet som är ovillkorlig och allomfattande. Det är ju en sak att försöka utveckla och känna metta på pallen eller kudden i meditationen. Men att verkligen handla efter de idealen i vardagen och i praktiken är en mycket svårare uppgift.
Att utstråla metta i alla lägen är väldigt svårt, men det är för mig det högsta idealet.
En sak som kommer högt upp i mitt vardagliga liv är att alltid kunna utöva generositet och det är också för mig en av de främsta andliga övningarna. Jag skulle alltid vilja kunna ge utan villkor, att ge vad som helst som hjälper andra. Om man praktiserar generositet fullt ut och också ger av sig själv kommer man att upptäcka att man får så mycket mer tillbaka.
Ratnasambhava ger ju lika till alla, hans visdom är jämlik. Som jag sade förrförra torsdagen fick jag frågan hur en vis människa är. Jag funderade en stund och sade att det främsta kännetecknet (för mig i alla fall) är att en vis människa är god. Jag beskrev han/henne som ”skickligt” god, som ”metta”- god. Jag använde inte de termerna men jag försökte översätta det de står för till vanlig svenska.
Jag har precis börjat läsa ”Narcissus och Guldmund” av Hermann Hesse. Narciccus är en novis i ett kloster, han är snabbtänkt, språkkunnig och karismatiskt. Abboten (fader Daniel) är gammal, ej språkkunnig men ytterst vänlig, enkel och ödmjuk. Både har i klostret en unik och framstående position, av olika anledningar förstås. Abboten, inte för hans ämbete, utan för: jag citerar Hermann Hesse, ”Han hade enkelhetens visdom”.
Jag tror precis som Ratnasambhava att allt i den här världen hör ihop, på ett eller annat sätt. Om fler kunde inse det tror jag att man skulle se mindre av fundamentalism och ”vi och de” tänkande.
Ratnasambhava förknippas ju också med skönhet, jag vill ta detta ett steg längre och koppla ihop Ratnasambhava med ekologi och omsorg om miljön. Han är ju dessutom förknippad med jorden, fruktbarhet och livets överflöd. Han bär också på stolthetens gift. Det är ju den nutida människans kortsiktiga tänkande, som nu orsakar obotlig skada på vår vackra planet. Ratnasambhavas visdom kan lära oss att även estetiskt uppskatta jorden, istället för att ständigt söka nya sätt att exploatera och utnyttja jordens naturresurser på. Jordens resurser har tagit extremt lång tid att skapa, om människan fortsätter på samma kortsiktiga sätt kommer vi på mycket kort tid göra slut på dem.
Jöran Briding 2009