Inspirerat och taget från METTA SUTTA, en av texterna i Dhammapada och från Crystal Mirror IV, Opening to Dharma av Tarthang Tulku, översatt av Viryabodhi.
Dhammapada är en av de viktigaste textsamlingarna i Palikanon. Pali är ett fornindiskt språk. Metta = kärleksfull vänlighet (allomfattande och ovillkorlig). Sutta = berättelse/text. Dharma = lära/sanning. För en längre version av Metta Sutta se under Buddhism.
Lika starkt som en moder, som kanske riskerar sitt liv,
håller av sitt barn, sitt enda barn, utveckla en obegränsad
omsorg inför alla varelser. Utveckla metta till alla i hela världen, oberoende av åsikter, värderingar, gärningar, ursprung eller religion.
Metta är som solen och solstrålar, alla och överallt, får ljuset och värmen, oberoende vem man är, vad man tycker eller vad man har gjort. I hjärtat finns det värme och medkänsla som metta fritt uppstår ifrån. Om vi tar vara på den och denna kunskap, detta ljus, utsträcker vi metta till andra.
Just nu, i denna stund, har vi redan en stor möjlighet. Använd vad du än har och är, vad som än händer, upp eller ned, använd tillfället till att lära dig av denna upplevelse, och bli mer medveten. Då kommer du oupphörligen att bli alltmer öppen inför att uppskatta allt det du redan har.
. Hem . Buddhism . Därför är jag buddhist
Utdrag från ett föredrag jag höll på en mitrastudiekväll 2008:
Jag tycker den högsta formen av kärlek och medkänsla är som metta, en kärleksfull vänlighet som är ovillkorlig och allomfattande. Metta är också i buddhismen ett centralt begrepp. Det är ju en sak att försöka utveckla och känna metta på pallen eller kudden i meditationen. Men att verkligen handla efter de idealen i vardagen och i praktiken är en mycket svårare uppgift. Att utstråla metta i alla lägen är väldigt svårt men det är för mig det högsta idealet.
Det finns ingen skapargud i buddhismen och jag tror inte heller att det finns en skapare av livet och universum. Det kan för många vara oförståeligt eller åtminstone svårförståeligt. Men man kan leva ett fullt etiskt och osjälviskt liv, ett i grunden meningsfullt andligt liv, utan att tro på Gud eller att ens ha en föreställning om en sådan.
Buddhismen är från början till slut öppen för alla som har ögon se med och sinne att förstå. Istället för uppmana sina lärjungar att blint tro på honom, ville Buddha att de skulle undersöka hans undervisning som bjöd sökaren att "komma och se". Det var vilja att se och förstå och inte blind tro som Buddha värderade. Buddhismen ger osedvanligt begripliga och lättillgängliga förklaringar av de existentiella problemen. Man känner igen sig i sitt eget sökande och sina djupaste frågor i buddhismen. Den bidrar till ett förändrat perspektiv på tillvaron. Buddhismen lär oss att inte prioritera "ha" framför att "vara". Buddhas lära är mycket sund och logisk, det är den för att den stämmer med verkligheten, den speglar helt enkelt hur saker är. Det finns inget konstlat, inget förnuftsvidrigt i den, inget man som buddhist behöver försvara eller vrida till logiken för att förklara. Tillvaron på jorden kännetecknas av många brister och orättvisor. Buddhismen förklarar det med att människan drivs av begär, hat och okunnighet. Mycket av det Buddha påstod för 2 500 år sedan bekräftas nu av det moderna vetandet
Därför den lär att handlingar har konsekvenser för en själv och för andra och att konsekvenserna kommer förr eller senare. I buddhistiska sammanhang kallas det för lagen om karma (viljestyrd handling). Det är en lag i sig själv utan behov av någon lagstiftare, någon yttre makt eller en Gud som straffar onda gärningar och belönar goda.
Buddhismen skildrar människan, samhället och världen som föränderliga ting och med en utveckling som stämmer med naturlagarna. Man benar upp problem och företeelser på ett sätt som känns äkta och trovärdigt. Det finns en lära i buddhismen som ger en beskrivning av hur universum fungerar. Det finns enligt denna fem "lagar" eller fem nivåer som villkorligheten fungerar på. Villkorlighet (orsak och verkan), är också hela buddhismens grundprincip. Den första lagen (nivån) handlar om "icke-levande materia" och kan liknas med våra fysiska och kemiska lagar. T.ex. är gravitationslagen en sådan. Vi anser inte att det finns någon makt (Gud) över gravitationen, det är en naturlag. Den andra handlar om organisk materia, den kan jämföras med vår lära om biologin. Lagen om karma är en annan av de fem lagarna. På samma sätt finns det inte heller någon makt över moralreglerna, som i t.ex. kristendomen (buddhismen kallar dem för föreskrifter). Buddhismen lär att intentionen och motivationen faktiskt är viktigare än det man gör eller säger.
Buddhismen erbjuder vidare en vishetslära som upplevs som jordnära, och ger också praktiska anvisningar om hur man kan integrera denna andliga vishet i sitt dagliga liv. Den erbjuder dessutom en väg grundad på tolerans, öppenhet, altruism och harmonisk tillförsikt. Buddhismen erbjuder också en vetenskap om medvetandet som hjälper oss att nå frid, samtidigt som vi kan bistå andra att också nå frid.
Slutligen försöker inte buddhismen pracka på någon sina idéer eller omvända folk. Man erbjuder helt enkelt den som är intresserad att pröva på "vägen".
Men det är inte bara rationella ord och begrepp som gör att jag är buddhist. Det är inte något konkret. I alla religioner finns det symboler och även i buddhismen, eftersom de talar till vårt väsen - de försöker omvandla oss. Symbolerna kommunicerar på ett språk som har kraften att ”väcka” mig, på ett sätt som rationella argument inte kan göra.
Jöran Briding 2008