Inspirerat och taget från METTA SUTTA, en av texterna i Dhammapada och från Crystal Mirror IV, Opening to Dharma av Tarthang Tulku, översatt av Viryabodhi.

Dhammapada är en av de viktigaste textsamlingarna i Palikanon. Pali är ett fornindiskt språk. Metta = kärleksfull vänlighet (allomfattande och ovillkorlig). Sutta = berättelse/text. Dharma = lära/sanning. För en längre version av Metta Sutta se under Buddhism.

Lika starkt som en moder, som kanske riskerar sitt liv, håller av sitt barn, sitt enda barn, utveckla en obegränsad omsorg inför alla varelser. Utveckla metta till alla i hela världen, oberoende av åsikter, värderingar, gärningar, ursprung eller religion.

Metta är som solen och solstrålar, alla och överallt, får ljuset och värmen, oberoende vem man är, vad man tycker eller vad man har gjort. I hjärtat finns det värme och medkänsla som metta fritt uppstår ifrån. Om vi tar vara på den och denna kunskap, detta ljus, utsträcker vi metta till andra.

Just nu, i denna stund, har vi redan en stor möjlighet. Använd vad du än har och är, vad som än händer, upp eller ned, använd tillfället till att lära dig av denna upplevelse, och bli mer medveten. Då kommer du oupphörligen att bli alltmer öppen inför att uppskatta allt det du redan har.

. Hem . Buddhism . Villkorlighet (Pratiya Samutppada)

 

 

VILLKORLIGHET eller VILLKORLIG SAMVERKAN

(Orsak och Verkan)

”Pratiya Samutpada”

 

Buddhismen är en av de stora religionerna i världen men ändå behöver människor som har sin tillit till Buddhas lära inte tro på något övernaturligt, någon gud eller kraft. Inte heller finns det i Dharma någon religiös uppenbarelse. Dharma försöker däremot hjälpa en att utveckla upplysning eller uppvaknande. I huvudsak uttrycker Dharma undervisning i livet och världens principer om orsak och verkan eller villkorlighet. Buddhas undervisning om villkorlighet försöker uttrycka en erfarenhet som går bortom den här världen, en erfarenhet om direkt kunskap som berör den ultimata sanningen och verkligheten av saker och ting. Villkorligheten är också buddhismens huvudprincip.

En direkt översättning från Pali av villkorlighetens principer låter i våra öron konstigt och kanske oförståeligt, men översatt till modern svenska kan det säkert vara lättare att ta till sig; att saker och ting uppstår om förhållandena och förutsättningarna stämmer och att de inte uppstår om det inte finns rätt förutsättningar eller förhållanden. Man skulle också kunna säga att allting uppstår beroende på särskilda förhållanden och försvinner när dessa förhållanden upphör.

Villkorlighetens principer kan tyckas självklara, anledningen är att den moderna vetenskapen också förklarar att allt i universum sker efter naturliga lagar. På Buddhas tid däremot var det inte så, när han pratade om villkorlighet var det nytt kanske t.o.m. för många uppfriskande och spännande. Men Buddha pratade inte mycket om hur universum fungerade utan om att villkorligheten också fungerade på etiska och andliga angelägenheter och hur man kunde befria sinnet. Han sa också att Dharma huvudsakligen är en praktisk lära om hur man blir fri från olycka och lidande eller för att säga det positivt hur man uppnår upplysning. Buddha använde villkorligheten för att beskriva om hur ”dukkha” både uppstår och försvinner.

Man skulle därför kunna säga att studiet av Dharma innehåller tre aspekter som hör ihop.

 

1.Villkorlighetens principer – villkorligheten är allmängiltig.

I samband med studiet av Dharma är det viktigt att komma ihåg att villkorligheten inte är Buddhas idéer, det är så livet och verkligheten fungerar, oberoende av om någon upplyst person har insett det eller inte. Det gäller för alla, på alla platser och i alla tider. Villkorligheten är en allmängiltig sanning.

2. Lärosatserna och metoderna som de här principerna grundar sig på – att förstå villkorligheten är att förstå Dharma.

Sanskritordet ”dharma” betyder inte bara ”lära” (i det här fallet Buddhas lära) utan också bl.a. ”sanning” och ”verkligheten”. Om man tittar på människan från ett villkorligt perspektiv får man en vision av mänsklig existens som är både utmanande och spännande. En mänsklig kropp är beroende av en mängd saker; befruktning, mat, syre, fungerande inre organ för att bara nämna några. Och kroppen kommer obönhörligen att sluta fungera när dessa förutsättningar upphör. Vår känsla av att veta vilka vi är, våra minnen, våra drömmar och önskningar uppkommer utifrån särskilda villkor eller förhållanden, som vår bakgrund, ras, nationalitet och utbildning. Vi lever mitt i ett sammelsurium av villkor som är så komplicerade att även om vi vet att de beror på villkor, förutsättningar och förhållanden, har vi för det mesta inte kapacitet att förstå hur allt hänger samman.

Buddha var precis som vi födda i den här sammanlänkade och obeständiga världen. Han föresatte sig att få svar på frågan om det fanns något som inte berodde på villkor. När han gjorde det fick han själv uppleva och han förstod att den här världen – ”samsara” – fungerar beroende på villkor. När han insåg det förstod han också att det fanns ett sätt att leva som inte framkallade ”dukkha”. När Buddha lyckades ”släppa taget” försvann också villkoren som gav upphov till ”dukkha”, han var inte längre i ”samsara”, utan i ”nirvana”. Buddha upptäckte att det fanns det en plats med totalt lugn, ett ”liv” som inte berodde på några villkor. Han upptäckte upplysningen eller uppvaknandet, ”bodhi”. En av grundtankarna i buddhismen är att man inte är ensam och att alla vill bli lyckliga, därför ville han undervisa också andra i den väg som leder till upplysning.

Villkorligheten kan tyckas vara lätt att ta sig men i verkligheten är den svår att förstå. Buddha sa ”Det är svårt för människan att ta till sig villkorlighetens villkor, man har svårt att förstå det därför man kan vara uppslukade i nöjen, glädje och njutning”.

3. En direkt kunskap som går bortom ord och begrepp – det är stor skillnad mellan allmänna förhållanden eller generella villkor och den direkta anledningen.

Vi kan som exempel titta på ”födelse” och ”ålder” och ”död”. Man säger inte att födelse är anledning till död (anledningen är mer specificerad, t.ex. cancer), utan villkoren för ålder och död är födelse; utan födelse ingen ålder eller död. När det gäller ”dukkha” som alla upplever, finns det inte bara en anledning. ”Dukkha” uppstår genom många sammanbundna villkor som alla har sin del i felaktig förståelse och oskickligt beteende, det leder i sin tur till att man känner otillfredsställelse. Följaktligen, vägen som leder från ”dukkha” till befrielse från ”dukkha” eller upplysning består av många små steg för att kunna ändra på villkoren.1

 

Vad exakt består villkorligheten av? Om man går till buddhismens källor får man följande beskrivning:

På en plats i Savatthi... (Buddha): ”Munkar, jag ska beskriva och analysera villkorlig samverkan för er.

 Och vad är villkorlig samverkan?

 Så uppstår hela denna massa av lidande (”dukkha”).

 Och hur upphör hela denna massa av lidande (”dukkha”).

Så upphör hela denna massa av lidande (”dukkha”).” 2

 

Men vad betyder de ovanstående tolv länkarna (nidanas)?

Länkarna är Buddhas undervisning hur livet formas av tidigare gärningar, hur nuvarande erfarenheter uppstår under förutsättning av vad som har tilldragit sig tidigare, och hur framtida medvetandet är en produkt av den etiska kvaliteten av kropp, tal och sinne som utförs i nuet.  

Vi kanske också har förstått, att undervisningen av villkoren är en medelväg mellan ytterligheterna av annihilism och eternalism. Länkarna representerar dessutom Buddhas undervisning om hur återfödelse är möjligt om det inte finns någon varaktig själ eller något varaktigt ”jag”.

Kort sagt, länkarna lär att vår nuvarande existens beror på vår okunskap om verkligheten. Så länge dessa förhållanden kvarstår, fortsätter också grunden för ”dukkha”.3

 

1 FWBO Dharma Training Course for Mitras, Year two, Week 1

2 ”Paticca-samuppada-vibhanga Sutta” (översatt från pali av Thanissaro Bhikkhu och från engelska av Dh Satyaprabha)

3 FWBO Dharma Training Course for Mitras, Year two, Week 4

 

 



Jöran Briding 2010