Inspirerat och taget från METTA SUTTA, en av texterna i Dhammapada och från Crystal Mirror IV, Opening to Dharma av Tarthang Tulku, översatt av Viryabodhi.
Dhammapada är en av de viktigaste textsamlingarna i Palikanon. Pali är ett fornindiskt språk. Metta = kärleksfull vänlighet (allomfattande och ovillkorlig). Sutta = berättelse/text. Dharma = lära/sanning. För en längre version av Metta Sutta se under Buddhism.
Lika starkt som en moder, som kanske riskerar sitt liv,
håller av sitt barn, sitt enda barn, utveckla en obegränsad
omsorg inför alla varelser. Utveckla metta till alla i hela världen, oberoende av åsikter, värderingar, gärningar, ursprung eller religion.
Metta är som solen och solstrålar, alla och överallt, får ljuset och värmen, oberoende vem man är, vad man tycker eller vad man har gjort. I hjärtat finns det värme och medkänsla som metta fritt uppstår ifrån. Om vi tar vara på den och denna kunskap, detta ljus, utsträcker vi metta till andra.
Just nu, i denna stund, har vi redan en stor möjlighet. Använd vad du än har och är, vad som än händer, upp eller ned, använd tillfället till att lära dig av denna upplevelse, och bli mer medveten. Då kommer du oupphörligen att bli alltmer öppen inför att uppskatta allt det du redan har.
. Hem . Buddhism . Prajna (Visdom)
Jag är säker på att det har funnits många visa människor, i alla tider, men tyvärr är de flesta inte särskilt kända. Mina impulser och min inspiration kommer från kända personer som levde under så olika tidsepoker som när Buddha levde i Indien för 2500 år sedan, till Gandhi som dog 1948 och till Dalai Lama i nutid. Dessutom påverkas jag av okända personer, som t.ex. Ratnaguna (en ordinerad engelsman i VBV).
Sanskritordet för vis är prajna. Prajna betyder att visdom är som ett starkt ljus som skingrar okunnighetens mörker och avslöjar allt som står i vägen för sanningen. Prajna uppnås genom andlig träning och kulminerar i befrielse från hat, okunnighet och begär. 1
Sedan tidernas begynnelse har en vis människa betecknats på ett likartat sätt. Visa människor är ödmjuka och framhäver aldrig sig själva. De är inte heller prestigefyllda eller låter sitt ego komma i vägen för den bästa lösningen. Det är nog därför som relativt få människor man känner till, har betecknats som visa. Att hysa ödmjukhet inför den komplicerade tillvaron och erkänna att man inte förstår allt kan vara ett tecken på visdom. Sokrates påstås ha sagt; ”Visast är den som vet vad han inte vet.”
Unga människor idag kallar nog inte någon vis, ordet kanske inte ens finns i deras vokabulär. Men det har inte alltid varit så, under många äldre tidsepoker har unga människor sett upp till visa personer, t.o.m. varit deras förebilder. Och man kan lätt förstå varför. Det är också påfallande lika i olika kulturer hur man beskriver en vis person. Man har stor livserfarenhet och kanske också stor människokännedom. En vis person har förmåga att överblicka konsekvenser av handlingar. De ser inte enbart till de kortsiktiga konsekvenserna utan också till de mer långsiktiga, som kanske drabbar människor flera generationer framåt. De står genomgående och tveklöst på det godas sida. En vis person har påfallande ofta kontakt med det andliga/metafysiska, man har någon sorts förankring i tron på det övernaturliga. 2 Den vise har också förmågan att dra lärdom från konsekvenser som hans kanske inte så skickliga handlingar medför och tänka annorlunda än han gjort tidigare samt förändra sitt sätt att tänka.
Men varför har jag nästan bara hört om visa män, inte om visa kvinnor? Det kanske beror på att vi lever i ett patriarkaliskt samhälle och att det är bara män som uppmärksammas samt att det är flest män som författar historien. Om många kvinnors sätt att lösa konflikter på och syn på livet skulle vara det som gällde, inte mäns vålds- och machokultur, skulle vi leva i ett samhälle som hade helt andra värderingar och gjorde annorlunda prioriteringar. Vi kanske skulle leva i ett samhälle som inte dominerades av kortsiktiga ekonomiska vinster. Förhoppningsvis skulle istället det viktigaste vara hur vi använde jordens resurser på, så att framtida generationer kunde leva ett drägligt liv.
I Elisabeth Kübler-Ross’s självbiografi "Livets hjul", skriver hon; -” för att ge utan att vänta på någon belöning; för att lyssna utan att döma; för att älska villkorslöst”. Det samhälle vi lever i skulle se helt annorlunda ut om vi följde hennes råd. Visdom innehåller en komponent av altruism och godhet, det vill säga en strävan att så många som möjligt ska bli så lyckliga som möjligt. En altruistisk inställning till våra medmänniskor är en förutsättning för visdom. Detta innebär samtidigt en stor utmaning, eftersom man måste väga in olika människors situation och behov.
Buddhismen är helt fokuserad på att ge människorna metoder som behövs för att få insikt om de eviga sanningarna. För att komma till denna insikt krävs visdom. Dharma säger dessutom att för att kunna vandra tryggt genom samsara behöver man visdomens ljus och vägledning från de etiska föreskrifterna.
Jag fick våren 2009 frågan hur en vis människa är. Jag funderade en stund och sade att det främsta kännetecknet (för mig i alla fall) att en vis människa är god. Jag beskrev han/henne som ”skickligt” god, som ”metta”- god. Jag använde inte de termerna men jag försökte översätta det de står för till vanlig svenska. Kan bara instämma med Ratnaguna som sade att han tyckte att en vis människa handlar automatiskt på ett skickligt sätt.
Det finns många kloka citat av visa människor, Platon är en av dem; ”Vise talar för att de har något att säga, dårar för att de måste säga något.”
I början av boken ”Narcissus och Guldmund” av Hermann Hesse berättas om abboten och Narcissus i det kloster han är novis. Narciccus är snabbtänkt, språkkunnig och karismatiskt. Abboten (fader Daniel) är gammal, ej språkkunnig men ytterst vänlig, enkel och ödmjuk . Både har i klostret en unik och framstående position, av olika anledningar förstås. Herman Hesse beskriver abboten som; ”Han hade enkelhetens visdom”.
I filmen ”Gandhi” pratar Mahatma Gandhi med en upprörd hinduisk man vars son har blivit dödad av muslimer. Som någon sorts hämnd har han dödat ett muslimskt barn och tror att han kommer att hamna i helvetet. Gandhi säger då: ”Jag vet en väg ut ur helvetet. Finn en föräldralös muslimskt pojke och uppfostra honom som ditt eget barn, men du måste uppfostra honom som ett muslimskt barn”. Så talar visdomens röst. 2
Ett ordspråk som jag tycker illustrerar Dalai Lamas attityd bra är. ”Vänlighet är viktigare än visdom, att upptäcka detta är början på visdom”. Om jag fortsätter att citera, följande uttalande tillskrivs också honom. ”Det är värt att komma ihåg att vi under det att vi upplever våra största svårigheter även gör våra främsta framsteg när det gäller visdom och inre styrka.
Visdom kan sammanfattningsvis kännas igen på några kriterier:
Till sist några citat från Dharma (Buddha):
” Den vise bygger inget hopp om framtiden och ångrar ingenting av det förflutna.
Den vise är långsam att tala och snabb i handling.
Den vise hör ett ord, men förstår två.
Den vise strider inte. Detta är orsaken till att ingen människa på jorden kan strida mot en vis person".
1 www.vbv.se
2 ”Vägar till visdom” av Stefan Einhorn, sid 23-24,81,84,196 och 197
Jöran Briding 2009