Inspirerat och taget från METTA SUTTA, en av texterna i Dhammapada och från Crystal Mirror IV, Opening to Dharma av Tarthang Tulku, översatt av Viryabodhi.

Dhammapada är en av de viktigaste textsamlingarna i Palikanon. Pali är ett fornindiskt språk. Metta = kärleksfull vänlighet (allomfattande och ovillkorlig). Sutta = berättelse/text. Dharma = lära/sanning. För en längre version av Metta Sutta se under Buddhism.

Lika starkt som en moder, som kanske riskerar sitt liv, håller av sitt barn, sitt enda barn, utveckla en obegränsad omsorg inför alla varelser. Utveckla metta till alla i hela världen, oberoende av åsikter, värderingar, gärningar, ursprung eller religion.

Metta är som solen och solstrålar, alla och överallt, får ljuset och värmen, oberoende vem man är, vad man tycker eller vad man har gjort. I hjärtat finns det värme och medkänsla som metta fritt uppstår ifrån. Om vi tar vara på den och denna kunskap, detta ljus, utsträcker vi metta till andra.

Just nu, i denna stund, har vi redan en stor möjlighet. Använd vad du än har och är, vad som än händer, upp eller ned, använd tillfället till att lära dig av denna upplevelse, och bli mer medveten. Då kommer du oupphörligen att bli alltmer öppen inför att uppskatta allt det du redan har.

. Hem . Aktuellt . Klimathotet kan ej ignoreras

Klimathotet kan inte ignoreras!

Publicerad: 2008-12-29, Uppdaterad: 2008-12-29

Om författaren:

Är en högskolestuderande som är aktiv i miljöorganisationen Klimataktion och intresserad av klimatfrågor sedan hösten 2006. Har läst facklitteratur om ämnet och övrigt från en del klimatbevakande sajter.

Det är otroligt att man misstänkliggör FN:s klimatbyrå IPCC som tagit fram forskningsmaterial med hjälp av över 2 000 erfarna och erkända forskare där man till 90 % fastlår människan som orsaken till växthuseffekten. Detta om något skvallrar om den trovärdighet som rör klimatförnekarörelsen.
Sedan mätningarna av jorden temperatur började 1850 så har vädret blivit allt varmare och fuktigare. Enligt FN:s klimatbyrå IPCC har tio av de elva senaste åren varit varmaste sedan mätningarna startade enligt ovan årtal. Även om det är fel att rakt av skylla klimatförändringarna på människans utsläpp av koldioxid så har ojämna väderfenomen blivit allt starkare och vanligare.
Ett exempel är polarisarna kring Grönland som krympt i rekordfart med de lägsta nivåerna sedan satellitövervakningen av området startade 1978. Redan sommaren 2009 beräknas Arktis vara isfritt. Samma trend sker också bland de permafrostar som hyser stora lager av metangas. När frosten alltmer tinas upp lösgörs metangasen vilket i tur påskyndar klimatförändringarna. Redan nu håller metangaset på att bubblas upp från världshaven och Sibiriens kalla tundror. Väcker denna utveckling inte några ringklockor hos klimatförnekarna? Att sedan hävda att de fattiga drabbas en radikal klimatpolitik är bara rent nonsens. Det är snarare så att de fattiga kommer drabbas om vi inte gör något för att bryta vårt fossilberoende. På det lilla ö-riket Tuvalu förbereder sig civilbefolkningen i skrivande stund att flytta från sitt hem i och med de ökande vattennivåerna som bokstavligen slukar ön. I Afrika slåss man mot torka, svält och utbredda ökenområden. Ska alla dessa människor i tredje världen behöva lida för att vi i-länderna ska kunna fortsätta köra våra bensinbilar? Om man är skeptisk till den senaste forskningen kring den globala uppvärmningen så är den bästa lösningen att gå efter den så kallade försiktighetsprincipen. Den innebär att man vidtar åtgärder för att lösa problemet innan problemet uppstår eller blir riktigt allvarligt. På vis slipper vi en meninglös och livsfarlig debatt huruvida problemet existerar eller inte samtidigt som vi fortsätter fylla atmosfären med koldioxid.
Dock kan jag säga en sak: Om vi fortsätter, likt strutsen, köra huvudet i sanden och låtsas som det regnar så kommer mänskligheten förr eller senare att få stora problem. Kommer klimatförnekarna att ändra ståndpunkt när naturkatastroferna avlöser varandra i rask takt, med människan som pådrivare?
Robert Zackrisson (1 artiklar)

 

 

 

Jöran Briding 2009