• Hem
• Aktuellt
• Livet
• Buddhism
• VBV
• Övningar
• Fotogalleri
• Visdomsord
• Mantror
• Källor

Inspirerat och taget från METTA SUTTA, en av texterna i Dhammapada och från Crystal Mirror IV, Opening to Dharma av Tarthang Tulku, översatt av Viryabodhi.

Lika starkt som en moder, som kanske riskerar sitt liv, håller av sitt barn, sitt enda barn, utveckla en obegränsad omsorg inför alla varelser. Utveckla metta till alla i hela världen, oberoende av åsikter, värderingar, gärningar, ursprung eller religion.

Metta är som solen och solstrålar, alla och överallt, får ljuset och värmen, oberoende vem man är, vad man tycker eller vad man har gjort. I hjärtat finns det värme och medkänsla som metta fritt uppstår ifrån. Om vi tar vara på den och denna kunskap, detta ljus, utsträcker vi metta till andra.

Just nu, i denna stund, har vi redan en stor möjlighet. Använd vad du än har och är, vad som än händer, upp eller ned, använd tillfället till att lära dig av denna upplevelse, och bli mer medveten. Då kommer du oupphörligen att bli alltmer öppen inför att uppskatta allt det du redan har.

. Hem . Aktuellt . Trots kraschen har vi kapitalismen att tacka för allt

Trots kraschen har vi kapitalismen att tacka för allt

Publicerad: 2008-10-10, Uppdaterad: 2008-10-10

Om författaren:

Erik Zsiga är författare till boken Hejdå Östeuropa! (Timbro, 2007)

Flera dagar av kraftiga nedgångar fortsatte med dramatiska fall på Asienbörserna i natt. Banker går i konkurs, tvångsövertas eller köps upp för jordnötspengar. Isländskt och annat övermod bestraffas. Mina gamla handelskursare diskuterar inte längre vem som ska få högst bonus, utan vem som ska få behålla jobbet. En genomreglerad marknadsekonomi har drabbats av en djup kris.
Det logiska vore att ifrågasätta regleringarna. Men opinionsbildare och makthavare tar i stället chansen att plocka billiga poäng genom att ge sig på marknadsekonomin som företeelse - den kapitalism som finanssystemet vilar på.

På Dagens Arena (2/10) skriver Håkan A Bengtsson att dagens kris beror på "den rådande rollfördelningen mellan marknad och politik". På sin blogg gottar sig Ali Esbati (2/10) åt en brittisk vänsterekonom som utropat att kapitalismen inte kommer att förlåtas den här gången. Innan han (4/10) hävdar att "nyliberalismens systematiska fuck-up" betalas med höjd arbetslöshet "som vanligt, så länge kapitalismen är med oss". I den internationella diskussionen hörs liknande tongångar. Nicolas Sarkozy - president i ett land som ofta har haft en starkare böjelse för regleringsiver och statsplanering än ekonomisk frihet - hävdar (26/9) att det nu är slut på laissez-faire-kapitalismen. Den kanadensiska författaren Naomi Klein har ägnat den senaste tiden åt att hävda att de decennier då kapitalismen har slagit historiskt rekord i fattigdomsutrotning i själva verket skulle vara ett nederlag för kapitalismen. Det var inte överraskande att hon nyligen också hävdade att Wall Street-krisen borde betyda för nyliberalismen vad Berlinmurens fall betydde för kommunismen.

Men det leder fel att ifrågasätta kapitalismen som princip. För egentligen är det ganska enkelt. Söker du det verkliga måttet på vad kapitalismen går för? Lyft blicken österut. Det kanske allra finaste beviset på kapitalismens välstånds- och frihetsskapande kraft finns på andra sidan Östersjön ungefär 30 mil från Stockholm. Det gamla Östeuropas fantastiska resa till att bli Det Nya Europa - det är beviset på kapitalismens storhet. Åk till Tallinn och promenera upp på Domberget. Du blickar ut över huvudstaden i en fri nation med myllret av handel, byggande och framtidstro nedanför dig. Närmast dig har du en gammal stadskärna som nu har fått uppfräschade och nymålade fasader. Lite längre bort ser du nybyggda skyskrapor i glas och stål. Innan staden övergår i landsbygd reser sig trista gråa hyreskaserner i betong - de enda tecknen på att du befinner dig i det som för mindre än 20 år sedan var Sovjetunionen. Då, på den tiden, hade du inte sett alla de där passagerarfärjor och lastfartyg som nu är på väg in till och ut från stadens hamn.

Visst befinner sig de baltiska ekonomierna i en minst lika djup finanskris som resten av världen. Men sätt det i ett historiskt perspektiv. Sett över en längre tidsperiod och med tanke på hur det såg ut när de socialistiska experimenten till slut hade kollapsat, är det ekonomiska tillståndet även med en finanskris i dag fantastiskt i dessa och de andra fem tidigare kommunistländerna som kom in i EU 2004. Alla länder har i dag mer eller mindre dubbelt så högt välstånd som de hade när kommunismen föll. Och den förbättrade ekonomin har kommit de allra flesta till godo. Den värsta fattigdomen är enligt Världsbanken utrotad. De ekonomiska klyftorna är enligt EU-statistik inte mycket större, i vissa fall mindre, än i resten av medlemsländerna.

I min bok "Hejdå Östeuropa!" presenterar jag en mängd statistik och vittnesmål som illustrerar hur denna förbättrade ekonomi har gjort livet bättre för vanliga människor. Men jag håller mig till två exempel. Det första visar hur den ökade levnadsstandarden har fått människor att må bättre. I Tjeckien, där den förväntade livslängden vid födseln har ökat allra mest, kan ett nyfött barn som föds i dag i genomsnitt se fram emot ett nästan fem år längre liv än om hon hade fötts vid tiden för kommunismens fall.

Det andra visar hur inte bara människor, utan även miljön mår bättre. Införandet av marknadsekonomi tvingade fram effektiviseringar, och gamla förorenande fabriker försvann. Trots att konsumtion och levnadsstandard har exploderat är energiförbrukningen i dessa åtta länder i dag sex procent lägre än i början av 90-talet.

Denna utveckling möjliggjordes dels genom införandet av demokrati, dels genom reformer i riktning mot marknadsekonomi. I dag har forskare bevisat sambandet mellan tidiga sådana reformer och tillväxt i dessa länder. De tidigare kommunistländer som snabbast införde demokrati och marknadsekonomi har också kommit längst. Det är historiens finaste bevis på kapitalismens storhet.

ERIK ZSIGA

 

 

 

Jöran Briding 2009